Hur jag träffade Benne, till hur vi startade vårt band "undernärd bäver".



Hejsan allesammans!
Oavsett om du hatar eller älskar mig, eller inget av det så är jag så tacksam för att du tänkte läsa detta inlägget. Det är med stort engangemang och välvilja som jag tänker berätta om hur jag träffade min vid tillfället bästa vän efter att ha blivit av med honom några år tidigare, och det var också med Benne som jag startade vårt band "Undernärd bäver" med senare..
 
Så jag tänker att jag skiter i att tjata mer här nu om detta, så drar vi igång istället...
Tack för att ni vill läsa ännu ett inlägg som jag gjort för er och mig själv, det hjälper mig att kolla tillbaka på mig själv med ett litet "halvglatt" leende.
 
Ta på er era inläggsbrillor och smäll till era gubbar så kör vi igång!
Det var en "vanlig" dag i ens katastrofala liv för att beskriva det mer rättvist, och detta var nog minst 12 år tillbaka skulle jag tro sen det hände. Jag var i Simrishamn denna dagen med min syster och hennes dåvarande Kille.
 
Jag vet att jag träffade på Benne på en "fest" ute i en lada på landet där en holländsk familj bode, jag kom in dit med en röd sleten tuppkam, nitväst, och full som fan. Jag hade aldrig varit på där ute på det stället någongång innan och jag kände inte någon heller, men det var med min syster och hennes dåvarande kille som jag vet jag hängde med ut dit med.
 
Varjefall så hann jag inte mer än in genom dörren tillsammans med min syster och hennes x, så tog det några sekunder efter vi klivit in genom dörren och därefter så hörde ett stort "jubel" från ingenstans. Jag vet inte ifall detta jublet var för mig eller oss för att vi kom igenom dörren eller något, men det verkade som det var till oss. Mycket riktigt var det för mig tydligen då det inte fanns några punkare runt om denna lilla hålan som vi var i just då, så när dom väl såg en
så började alla jubla från ingenstans för mig hahaha!
 
Varje fall så träffade jag på Benne här denna dagen i ladan mitt ute i ingenstans, jag minns han var typ 13år eller något och hade dreads och var så packad och stenad så det inte fanns.
Jag var också rättså dragen redan trots klockan bara var runt 17-18.00. Varjefall vi började snacka om att starta ett band tillsammans då jag spelade gura och Benne var sångare tydligen, och han kände även  någon trummis som kunde D-beat. Just där och då blev jag överlycklig så vi hängde hela kvällen och sen så skulle vi försöka byta  nummer och skriva ner varandras mailadresser. 
 
Det var just här allting gick åt skogen varje fall, då jag minns att vi stod sjukt länge för att försöka skriva ner varandras mail eller något liknande. Men väl nästa dag när jag kom ihåg att jag träffat benne och att jag hade tagit hans nummer och mail så var allting felstavat och felskrivit... Det var inte förrän några år senare som jag träffade på benne igen faktiskt, när vi väl
träffades igen var när jag motvilligt skulle börja gymnasiet på programmet estet.. Jag vet estet är inte nice men dom hade varje fall några guror och trummset som man fick hamra på..
 
Väl där första dagen när man skulle börja på gymnasiet så kom jag försent som vanligt, alla stod i en ring på golvet och berättade lite om sig själv osv. Jag tänkte för mig själv "vafan gör jag här", jag pallar inte detta. Varje fall när jag fått avbryta hela presentationen för att jag var försenad, så gick det typ 15 minuter efter jag stamplade in i klassrummet.
 
Stämningen hade precis hunnit bli lite mer avslappnad igen tills dörrjävlen plötsligt öppnades hastigt så dörren flög in i väggen och studsade tillbaka, just innan dörren skulle stutsa tillbaka och stänga sig så stod där en viss person i dörröppningen. Det var då jag träffade min älskade Benne igen!
 
Det var som gud kom in genom rummet där och då denna dagen då presentationen avbröts än en gång, vi såg på varandra direkt och Benne kände igen mig direkt. När han skulle be om "Ursäkt" för att han var försenad så drog han den bättre ursäkten på länge..
 
"Ursäkta för jag kom sent ehh, för öhh jag skulle bara snabbt bara värma en potatis i micron innan jag skulle gå, men så sprängdes potatisen i mikron så jag fick stå och städa upp och så lite snabbt för det inte är min lägenhet"..
 
Väl där efteråt så lyckades vi byta nummer och vad vi hette på Facebook på rasten när vi rökte en holk tillsammans under pausen på vår första dag tillsammans på gymnasiet.. Detta var bara starten på allt kaos som vi sedan gick igenom..
 
Fortsättning följer..
Innan ni simmar vidare i era liv så vill jag bara tacka för att ni läste detta inlägg, jag hoppas att ni gillade det ni nyss fick uppleva.. Om det är så att ni tycker om när jag berättar berättelser från mina gångna dagar ur mitt liv så får ni gärna gilla inlägget, så jag vet att ni tycker det är läsvärt!
 
Som sagt, jag hoppas vi ses igen till nästa inlägg! Tills dess så får ni ha det underbart allesammans.. Så hörs vi snart igen.
 
Med vänliga hälsningar, Emil.
 
 
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera här: