*Uppdaterad text* Efter lugnet kommer kaoset.. Minnst sagt.. "Storytime del 1.
Hejsanallesammans!
Glädjen är extremt hög när jag vet att ni väljer att besöka just mig här på denna sida för att få ta del av dagens inlägg! Jag satt och tänkte på att nu får det fantamig vara slut på allt jävla gnäll här från mig, så nu får jag ta och skriva ihop något vettigt för en jävla gångs skull! Mitt i allt så ploppade en vanlig dag upp i hjärnan på mig som var ganska så "innehållsrik" om man säger som så, så jag tänkte att jag ska berätta om den
för er alla här idag.
Jag kommer att dela upp denna lilla historia i 2 delar, så kommer del 2 redan imorgon..
tack än en gång att ni väljer att läsa mitt inlägg, så kör vi igång!
Detta är en dag som gick från att vara perfekt, varm och solig, till en väldigt mörk och tragisk natt där vi alla som vanligt hade tagit för mycket droger kombinerat med en massa alkohol.. Detta leder nästan alltid till onödiga missförstånd som även resulterar i onödiga tjafs och bråk oss alla emellan. Alla dessa missförstånd och tjafs som alltid uppstod, ledde alltid till bråk som oftast fick ett ganska så allvarligt slut. Dom mest allvarliga "sluten" på bråk och annat som uppstod var ju att antingen så fick snuten komma och avbryta efter att någon granne ringt polisen, som sen då slutade med att en eller ibland flera hamnade på psykakuten.
Just denna dagen avslutades just på detta sättet, men det är långt ifrån bara denna dagen som slutat såhär. Detta var min vardag som bestod av hetsiga bråk bland alla mina vänner osv, och även när jag flippade ut. Men som sagt, detta är inget som var konstigt eller ovanligt bland någon av oss.
Vi hade haft en riktigt underbart varm och solig dag ute på havet körandes i motorbåt mellan Malmö och Danmark, för att handla sprit och bara ha det allmänt gött. "Kalle" som var min närmsta och bästa vän, har en syster vars sambo har en sån riktigt galen motorbåt som gick så oerhört fort.
Så jag, Kalle, Binks, Kalles syrra och hennes Kille bestämde oss för att dra till båten för att köra över till danmark. "Kalles" sambo var inte hemma och han/vi fick inte tag på henne heller för att berätta att Kalles systers sambo tänkte dra ut med båten denna dagen och ville ha med oss. Så han skickade sms och ringde massor med gånger utan reslutat, och även vi andra försökte nå henne utan reslutat.
Det var en alldeles perfekt dag för att dra ut med båten då havet låg helt blankt så vi tänkte på det att Kalles sambo nog inte skulle bli så fruktvansvärt arg om vi andra drog iväg till danmnark och köpte sprit och så medans hon var iväg, för det kunde bli en överraskning tils hon kom hem. Även om vi nu förstod att hon nog hade velat följa med oss så var detta den enda chansen vi haft på länge där vi alla kunde dra med och hitta på något med båten och allt, för det var inte alltid det gick att ordna ihop så lätt.
Så Kalle försökte ringa några gånger till och även vi andra skrev sms och på Facebook för att försöka nå henne för att berätta att vi skulle dra iväg, men som sagt inget svar. Vi hade redan innan vi drog iväg med båten börjat dricka såklart, detta var dock inget som var något kontsigt.
Rullade upp några spliffs och åkte iväg mot den lilla hamnen där båten fanns, och alla var riktigt glada och hade det bra.
Kalle" har så länge jag kännt honom druckigt hela dagarna, och även hans Sambo. Jag har ju känt hans Sambo längre än Kalle, och har varit med om mycket kaos och drama runt henne sedan tidigare, och har även varit mängder av bråk och kaos mellan Kalle och "Stina" dom åren som dom varit tillsammans.
Men oavsett så var vi riktigt nära vänner och hade fullt förtroende för varandra. Kalle han hade sina fiender och så, men det berodde mycket på hans familj och släkt som har hållt på med mycket i sina dagar. Men vill inte gå in mer på det alls då det inte har med något att göra.i en
Men oavsett så har jag har stått bakom "Kalle" i många situationer som inte många andra hade gjort, men vi var sjukt nära. När "Kalle" satt inne under nästan 2år så hängde jag med hans Sambo "Stina" en hel del, med högsta förtroende så klart.
Men tillbaka till historian.
Just denna dagen så hade jag i vanlig rutin tagit mängder med lyrica, och så även Binks och Kalle. Så vi alla måde bra och livet rullade på. Vi hoppade på båten och körde över till Danmark och allting gick felfritt.
Vi hoppade av Båten efter att ha parkerat den där den är parkerad och sedan lastade in allting i Nisses bil, sedan körde vi hem till Kalles och "Stinas" lägenhet som låg en bit ifrån. Gläden var på topp och vi hade haft en sjukt härlig dag i solen ute på båten och i Danmark, det var fan helt perfekt. vi hade köpt massa billig sprit ju och kört en jävla lyxmotorbåt som gick så sinnessjukt snabbt.
Just denna dagen så havet var helt blankt så det gick att köra hur fort som helst!
Vattnet blir som betong när man kör så pass fort med en snabb motorbåt, det smäller rejält i hela båten när man kör så fort. Vet man inte vad man gör så kan det nog gå riktigt illa.
Känslan av att stå upp i farten när man bara glider fram i hög hastighet över havet är obeskrivlig, man är helt fri och kan göra vad man vill känns det som! Här nere i Malmö så finns ju öresundsbron som ni säkert känner till, den går ju rätt över från Malmö till Danmark.
Vi körde emellan bron och solen bara glänste över havet. Väl vid Öresundsbron så finns där typ 40 stycken såna vindkraftverk i havet som står med många meters mellanrum varandra,
så där körde vi typ "slalom?" mellan alla vindkraftverken som man gör när man åker skidor! Friheten var total.
Oavsett så körde vi hem till Kalles och Stinas lägenhet tillsammans, klockan var väl inte mer än 18.00 kanske. Vi lastade in all sprit och undertiden som vi bar in allting så träffade vi på en kille som Kalle kände lite smått efter att ha träffat på honom utanför lägenhetshuset. Kalle bjöd direkt med honom upp på några bärs, och han hängde på.
Tiden gick och det var jag, Kalle, Hans syster och hennes kille, plus "Binks", och han där vi hittade utanför lägenheten när vi kom hem efter danmark. Alkoholen, pillerna, och rökat började kännas av mycket mer efter att vi druckigt och tagit hela dagen. Kalles sambo "Stina" hade vi ju inte fått tag på tidigare idag som jag berättade innan, och vi hade inte heller fått tag på henne ännu. hon inte hade svarat i telefonen alls under hela dagen efter att Kalle och vi andra hade försökt nå henne minst tusen gånger.
Vi tänkte inte så mycket mer på det då vi trodde "Stina" skulle förstå att vi åkte iväg oavsett, plus att dom redan hade åkt dit många gånger tidigare innan. Sedan så var ju inte några okända tjejer och personer med på båten utan det var ju bara vi som kännt varandra i flera år!
Men sen är det som så dock att "Stina" har ett litet "smeknamn" av en anledning om jag säger som så. För att inte säga för mycket så är det en synonym till orden problem, röra, osv.
Så Kalle och jag hade väl lite på känn att hon kanske skulle bli lite "smått arg" eller sur för att vi åkte, men hon hade inte svarat på HELA dagen och det var ju som sagt bara vi närmsta.
Men när klockan började närma sig 12 på natten ungefär, så small ytterdörren upp till lägenheten från ingenstans... Det var lungt och sansat i lägenheten och vi hade lite musik på och satt och pratade och hade det nice. Men när dörren small upp från ingenstans så börajde varningsklockorna ringa i skallen på mig, det kanske låter konstigt men efter alla åren med dom som jag umgicks med så vet man hur jävla illa det kan gå.
Vi alla är ju jävligt ostabila pundare som tar tunga droger dagligen, så man känner av när något är väldigt fel bara.. Enbart ljudet från hur dörren öppnades och hur allting lät när hon kom hem gav mig en sämre magkänsl, och jag visste att nu är det kört. "Oväntat" nog så stämde mina magkänslor, även Kalles.
Här började ett KAOS som slutade med att 5 poliser fick storma in i lägenheten, men det får ni läsa om i del 2.
Här började ett KAOS som slutade med att 5 poliser fick storma in i lägenheten, men det får ni läsa om i del 2.
Tack för att ni läste detta inlägget allesammans! Jag hoppas att vi ses igen till del 2 som kommer imorgon.
Med vänliga hälsningar, Emil!